Handeln som ingångsyrke och förädlare av arbetskraften?

Inom handeln finns många olika typer av företag som erbjuder flera olika typer av jobb. Traditionellt har detaljhandeln setts som en bransch med låga krav på utbildning och hög personalomsättning. Detta är till viss del sant, men vad som ofta glöms bort är att handel dessutom erbjuder högst kvalificerade yrkeskarriärer på alla nivåer både för anställda, franchisetagare och egna entreprenörer.

Branschen är dessutom under stark förändring. Internationaliseringen och den ökade turismen ställer idag krav på språkkunskaper. Teknikutveckling och datorisering ställer högre krav på tekniskt kunnande och förståelse för system och mjukvaror. Det faktum att handeln också tar in relativt okvalificerad arbetskraft är samhällsekonomiskt nyttigt och sänker ungdoms- och invandrararbetslöshet samtidigt som man förädlar denna arbetskraft som sedan kan gå vidare i näringslivet.

Handelns säljare är en del av ett arbetslag, där alla tillsammans har ett ansvar för arbetsuppgifterna i butiken. Ansvar fördelas tidigt och även relativt nyanställda och unga personer är ofta betrodda med ansvar för en varugrupp eller en avdelning. Som alla säljjobb är yrket dessutom fyllt av kontakter. En butikssäljare måste klara av att ge god service och att vara på gott humör trots att kunderna är besvärliga och att de själva är stressade. Andra viktiga egenskaper är ansvarskänsla och ordningssinne.
 
Sammantaget gör detta att den erfarenhet som anställda får inom handeln ofta är ovärderlig för dem även om de senare väljer en annan karriär. Den förädlande verkan handeln har på arbetskraften är viktig för både anställda och företag inom och utanför handeln.

Genom handelns internationalisering skapas allt fler karriärmöjligheter såväl i Sverige som internationellt. Säljare, butikschefer, inköpare, designers, kommunikatörer, lagerhållare, logistiker, marknadsförare, PR-ansvariga, analytiker, IT-ansvariga och franchisetagare är alla exempel på yrken och karriärvägar inom detaljhandeln.

Kommentarer

Tipsa Tipsa Skriv ut

Skriv kommentar

Röster om ICA-handlare

Anders Wall, affärs-man och entreprenör

Du har många gånger sagt att du helst anställer en son eller dotter till en ICA-handlare. Varför?

Ja, det är och har alltid varit min inställning. De riktiga stjärnorna har ofta själva upplevt entreprenörskapet i någon form i sin uppväxt, det finns många exempel bland framstående affärsmän. Som barn till en ICA-handlare har man definitivt gjort det.

Människor som redan i uppväxten levt med affären och entreprenörskapet i sitt vardagsliv, får en fantastisk känsla för vad det innebär. Att redan som mycket ung prata affärer vid köksbordet hemma stimulerar affärssinnet, liksom att hjälpa till med praktiska sysslor som att städa, lasta och så vidare. Jag tycker inte man kan hitta en bättre bakgrund.

Anders Wall föddes 1931 i en småbrukarfamilj i Uppland och gjorde i unga år sina första affärer på Fyristorg i Uppsala, där han sålde kaniner från gården. Han kom senare under uppväxten i kontakt med industrifamiljen Beijer, fick en chans att jobba med affärer och hoppade av studierna på Handelshögskolan i Stockholm. Genom Beijerinvest blev Anders Wall senare Sveriges yngste börs-VD. Under 1970-talet blev han ett välkänt namn i finansvärlden, byggde upp ett av landets största börsföretag.

Röster om ICA-handlare

Nils Simonson - läkare, ofta anlitad föreläsare

Vad har det betytt för dig att vara uppvuxen i en ICA-handlarfamilj?

Jag har lärt mig mycket, men det är främst tre saker som jag brukar tänka på:

  • Att passa tiden! Min pappa lärde mig att man måste öppna butiken i tid, annars går alltid någon till Konsum istället.
  • Att lära sig vad människor heter! Lär dig kundernas namn, sa min pappa. Det har jag haft nytta av som läkare, då jag mött mina patienter.
  • Respekten för andra människor sitter inte i titeln! Att använda titlar är onödigt på små orter, där alla vet vad alla gör. Människor ska få den respekt de förtjänar, oavsett titel.

Några andra ICA-handlartips som jag fått med mig är att det går fortare att vara bussig. Och att en tjänad krona motsvarar 20 öre, en sparad krona är däremot 1 krona. Oj, vad vi sparade. Det rullades snörstumpar och veks ihop gamla påsar, som kunde användas igen. Jag åt aldrig mat före ”bäst-föredatum”, eftersom vi alltid åt det som blev över i butiken. Det gäller nog varenda unge som växt upp i en handlarfamilj. Det har jag inte mått dåligt av. Att bananer kunde vara gula visste jag knappt. Dem som jag åt var alltid bruna.

Hela familjen jobbade när andra var lediga. Även sedan jag blev läkare åkte jag runt med varor till folk vid jultid. Min pappa konstaterade krasst på sin dödsbädd att ”det är möjligt att du valt rätt yrkesmässigt, men ekonomiskt är det en flopp”. Det är nog sant.

Nils “Nisse” Simonson född 1942, är numera pensionerad kirurg, författare och en av landets mest uppskattade föreläsare.