Handeln fyller industrins luckor
Handeln kan ha stor lokal betydelse och ett exempel på det är den handel som vuxit fram i före detta industriområden.
I takt med att Sverige allt mer omvandlas från ett industrisamhälle till ett handels- och tjänstesamhälle har många av de industriområden som finns runt om i landet tömts på företag. På dessa ytor har sedan handel flyttat in. För en viss typ av handel utgör dessa områden en bra lokalisering och för kommunen fyller handeln de luckor som nedläggningen av industrin inneburit.
Gamla industriområden är ofta väl anpassade för transporter och har god tillgänglighet och låga markkostnader.
Förutsättningarna har varit perfekta för volymhandel som kräver stor yta, både för lagerhållning och för transporter. Industriområdeshandelns framväxt ligger också i linje med den prispress som detaljhandeln i dag genomsyras av. Billighetstrenden är ett faktum, både inom dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln.
Konsumenter har accepterat egna varumärken hos såväl hemelektronikföretag som dagligvarukedjor när de upptäckt att kvaliteten är god och priset lägre. Denna utveckling pressar många handlares marginaler och handelsområden som kan erbjuda lägre hyror är av den anledningen givetvis attraktiva.
En HUI-studie visar att industriområdeshandel är mycket vanligt förekommande. I en enkät besvarad av 86 slumpvis utvalda kommuner visade det sig att det i 90 procent av kommunerna hade etablerats handel i tidigare industrilokaler. För kommunerna utgör industriområdeshandeln en tacksam exploatering av ett område som setts som ödelagt och tråkigt. Detaljhandeln bidrar ofta med en uppfräschning av området och skapar liv och rörelse utöver den extra sysselsättningseffekt som handeln bidrar till för kommunen.
HUI, Foto: ATLAS COPCO och ATRIUM LJUNGBERG