Foto: Svante Remshagen

Handel skapar välstånd

Handelskraft Detaljhandeln är en viktig motor för Sveriges ekonomiska tillväxt. Den sysselsätter i dag cirka 270 000 personer, eller 5 procent av det totala antalet sysselsatta. Under de senaste 15 åren har antalet sysselsatta i detaljhandeln ökat med 20 procent. Samtidigt har produktiviteten ökat med 67 procent inom dagligvaruhandeln och med 60 procent inom sällanköpsvaruhandeln.

I Sverige finns två vanliga berättelser om hur vårt välstånd skapades. Den ena är berättelsen om välfärdsstaten. Den går ut på att politiker genomförde omfördelningar från de rika till de fattiga och därmed skapade välfärd för alla. Den andra berättelsen handlar om industrialismen.

Den går ut på att ett antal industrisnillen gjorde några geniala uppfinningar som sedan blev utgångspunkt för ett antal svenska storföretag som än i dag utgör den materiella basen för vårt välstånd.

Produktivitetstillväxt

Dagligvaruhandeln består av livsmedels-handel och Systembolaget samt tobaksaffärer. Sällanköpsvaruhandeln består av övriga branscher, till exempel möbler, kläder, Apoteket etc. Dagligvaruhandel och sällanköps-varuhandel ryms gemensamt i begreppet detaljhandel.
Källa: SCB

Det finns naturligtvis anledning att framhålla både politikens och industrins betydelse för Sveriges ekonomiska framåtskridande. Men bägge dessa berättartraditioner bortser ifrån eller underskattar i varje fall betydelsen av det ofta mödosamma och riskfyllda arbete som genom historien har utförts inom handeln.

Handeln har haft en helt avgörande betydelse för utvecklingen från fattigdom till välstånd. Före det industriella genombrottet byggde den ekonomiska utvecklingen huvudsakligen på förbättringar inom handeln och de senaste 200 årens tillväxt bygger på en ömsesidig samverkan mellan förbättringar inom handel och varuproduktion. Det historien lär oss är att ett land som inte uppskattar handel, kan aldrig bygga välstånd.

Detaljhandeln är en viktig motor för Sveriges ekonomiska tillväxt. Den sysselsätter i dag cirka 270 000 personer (exkluksive partihandel), eller 5 procent av det totala antalet sysselsatta. Under de senaste 15 åren har antalet sysselsatta i detaljhandeln ökat med 20 procent. Samtidigt har produktiviteten ökat med 67 procent inom dagligvaruhandeln och med 60 procent inom sällanköpsvaruhandeln.

Texten är skriven av Anders Johnson som är skriftställare med inriktning på svensk näringslivshistoria. Han har bland annat skrivit flera böcker om handelshistoria och den ekonomiskhistoriska guideboken Fånga platsen.

Kommentarer

Tipsa Tipsa Skriv ut

Skriv kommentar

Så här ökar välståndet

Handeln gör det möjligt för konsumenter att köpa varor även där de inte kan framställas lokalt. På motsvarande sätt blir det möjligt för företag att tillverka varor som bygger på råvaror eller insatsvaror som inte kan framställas lokalt.

Handeln gör det möjligt att utnyttja arbetsfördelning, specialisering och stordrift. Därigenom kan fler typer av varor och tjänster framställas och produktionskostnaderna blir lägre.

Där handelsvägar löper samman, uppstår konkurrens. Därigenom blir priserna lägre och företagen får starkare motiv att ständigt utveckla bättre och billigare produkter.

Handeln skapar marknadsplatser (torgstånd, butiker, börser, kataloger, hemsidor etcetera) där kunderna kan överblicka utbudet och införskaffa produkterna.