En lönsamhetsjämförelse med ICA
För att få till en jämförelse med svenska förhållanden har vi samlat in data från Bolagsverket för Sveriges ICA-butiker.
Totalt ingår 1 236 ICA-butiker i analysen. Det är de butiker som drivs i aktiebolagsform och som finns i bolagsverkets register.
Butiker med ofullständiga uppgifter har strukits från analysen. En granskning av lönsamheten bland butikerna visar att ICA-butikerna ligger i paritet med handelsföretagen i Corstjens och Steeles studie från 2008.
I nästa steg delade vi upp materialet i de olika profilerna MAXI, Kvantum, Supermarket och Nära. Omsättningsmässigt skiljer sig butikerna i de olika profilerna avsevärt. Från den största profilen med cirka 300 mSEK i snittomsättning till den minsta där snittbutiken ligger på drygt 20 mSEK.
|
Tillverkn. ftg |
Handelsftg |
ICA |
| Omsättning |
100 |
100 |
100 |
| Varukostnad |
45 |
78 |
77 |
| Bruttovinst |
55 |
22 |
23 |
| Nettomarginal |
6,1 |
1,6 |
1,6 |
Teorin om produktivitsloopen verkar kunna hjälpa oss i tolkningen av även detta material. Vi ser nämligen att de största butikerna, MAXI-butikerna, har näst lägst lönsamhet mätt som avkastningen på totalt kapital (7,8 %) men framförallt har de lägst nettomarginal av samtliga profiler (0,63 %). Omsättningshastigheten ligger högst bland profilerna (6,9 ggr/år) men alltså inte tillräckligt högt för att väga upp de pressade marginalerna. Det verkar med andra ord som om marknadsandelarna köps till priset av en lägre avkastning.
Sammanfattning
I denna diskussion har vi gått igenom tre mer övergripande frågor. Redan i den första frågan förklarade vi att många handelsföretag ofta investerar sina vinster i att sänka priset för att på så sätt bli mer attraktiva för konsumenterna (produktivitetsloopen). Detta resonemang har sedan följt oss rakt igenom artikeln. Det verkar som om handelsföretag offrar en del av sin potentiella vinst för att vinna marknadsandelar. Kanske beror det på rädslan för vad Ingvar Kamprad en gång beskrev, att en tappad omsättning i ett handelsföretag på en procent leder till ett resultattapp på tio procent.
Samtidigt kan kanske inte handelsföretag på samma sätt som tillverkarföretag arbeta med att differentiera sig från konkurrenterna och därmed skapa egna nischer. Hur som helst kvarstår faktumet att butiker som lyckas behålla skillnaden mellan bruttomarginal och driftskostnadsprocent framstår som de som lyckas bäst i jakten på lönsamhet.
