Diagram konsumentprisindex (KPI), Livsmedelshandeln. Källa: SCB
Branschens egen effektivitet har bidragit till en lägre prisutveckling
Handelskraft
Sedan mitten av 1990-talet har priset på mat ökat i lägre takt än den allmänna prisutvecklingen. Under perioden 1980 till 1992 var prisutvecklingen på mat något högre än den allmänna prisutvecklingen i landet.
Sänkningen av momsen år 1992 från 20 procent till 12 procent bidrog till en minskning av matpriserna. Sedan dess har priset på mat ökat i en lägre takt än den allmänna prisutvecklingen. Matpriserna ökade med 19 procent och den allmänna prisutvecklingen var 29 procent under perioden 1992–2008. Den största förändringen i matpriserna inföll 1995 i samband med Sveriges inträde i EU. Medlemskapet innebar både minskade tullavgifter och ökat utbud av varor.
Momssänkningen bidrog till att matpriserna sjönk relativt den allmänna utvecklingen. Däremot är det inte momssänkningen som står bakom att matpriserna har haft en lägre utveckling sedan 1992.
Faktorer som påverkat prisutvecklingen på livsmedel:
- Strukturomvandlingen på dagligvarumarknaden har inneburit en ökad konkurrens. Antalet stormarknader har ökat och lågpriskoncept som Lidl och Netto har kommit till Sverige. I den ökade konkurrensen är priset viktigt i kampen om kunderna.
- Högre produktivitet har skapats genom bland annat teknologiska framsteg som datakassor, automatiska ordersystem, streckkoder, självscanning m.m., vilka innebär att personalkostnaderna i relation till försäljningen har minskat.
De stora kedjorna har blivit allt duktigare på att pressa kostnaderna genom centraliserade inköp samt lager och transportlösningar.
- Egna Märkesvaror, EMV, gör det möjligt att sälja produkter billigare genom stora volymer och låga marknadsföringskostnader. EMV har också inneburit en press mot leverantörerna av märkesvaror och tvingat dem att sänka sina priser.
Svensken köper livsmedel för en av åtta konsumtionskronor
Text: Anders Johnson, Källa: HUI