Småbutikerna allt starkare
Publicerad: 2011-05-25
Handelskraft 2011
Den kommersiella grunden för att driva dagligvaruhandel på många mindre orter är svår. För tio år sedan lades uppåt 150 butiker ner årligen. ICA initierade därför en rad projekt för att stärka de mindre butikerna – en satsning som gett resultat.
FÖR TIO ÅR SEDAN såg det mörkt ut för Sveriges glesbygdsbutiker. Mellan 60 och 100 butiker tvingades lägga ner årligen. Tack vare stöd till de mindre butikerna har nedläggningstakten i dag minskat till runt 20 per år.
– Det finns fortfarande mellan 250 och 300 små ICA-butiker i ren landsbygd, säger Lars Ove Jonsson, ansvarig för småbutikprojektet inom ICA Sverige.
ICA är den enda större matkedjan som fortfarande finns kvar i glesare delar av landet. De projekt som genomförts handlar dels om att hitta sätt att driva butikerna
effektivare, dels att hitta smarta samarbetsformer med andra aktörer som gynnar alla parter.
− HANDLARNA SOM ÄR kvar på mindre orter har skapat ökad lönsamhet och attraktivare butiker som lockar kundernas att handla lite mer. Nu jobbar vi mycket med förnyelsearbete när det gäller såväl den fysiska miljön som kostnadsbesparingar och energieffektivisering, förklarar Lars Ove Jonsson.
Han framhåller att mat är en verksamhet som kontinuerligt förändras.
− Ute på landet lagar man än så länge mer mat än i storstäderna, men trenden att köpa färdiga måltidslösningar kommer att sprida sig. Vårt sätt att beställa varor förändras också. Fler och fler kan tänka sig att handla delar av vad de behöver via e-handel, säger Lars Ove Jonsson.
MEN HAN POÄNGTERAR att butiken ofta fyller en funktion som social mötesplats – framför allt i glesbygd där den paradoxalt nog är som mest hotad till följd av det minskande befolkningsunderlaget. Och försvinner butiken blir invånarna också av med en rad kringtjänster, eftersom den lokala handlaren ofta är postombud, sköter utlämning av varor från såväl apotek som systembolag, och kanske tillhandahåller bilfraktstjänster eller liknande.
Detta dilemma har varit utgångspunkt för en rad projekt där samhällets företrädare samverkar med kommersiella aktörer. Ett exempel är Österåkers församling i Vingåkers kommun. Där drivs sedan tio år ”den varulösa lanthandeln”, med ICA, LRF, byaföreningen och kommunen som projektägare. Idén kom när den lilla butiken i byn lades ner i slutet av 1990-talet.
− Tillsammans skapade de olika aktörerna allt som butiken innehåller, utom de fysiska varorna. Dessa beställs i stället via en e-handelslösning från en butik ett par mil bort. Hembygdsgården står för den fysiska lokalen, där man kan göra mycket mer än att hämta ut sin matkasse. Här finns också ombud för bibliotek och post, utlämning av apoteks- och systembolagsvaror, kafeteria, distansarbetsplatser och möjlighet för bygdens företagare att hyra mötesrum, berättar Lars Ove Jonsson.
LIKNANDE SATSNINGAR finns på flera håll i landet. Nyckeln är enligt Lars Ove Jonsson att vara klar över ansvarsfördelningen och se hur samverkan kring kommersiell och offentlig service kan utveckla orten på lång sikt.
Susanna Lidström
