Hur lönsam är affären?

Publicerad: 2011-05-25

Handelskraft 2011 ICA-butikernas lönsamhet varierar stort. Skillnaderna hänger samman med både storlek och format och även vilken region man verkar i. Över lag förefaller ICA-handlarnas lönsamhet att vara god, utan att vara anmärkningsvärd. ICA:s och Axfoods lönsamhet är i nivå med den genomsnittliga lönsamheten i Storbritannien som, enligt den brittiska konkurrensmyndigheten, har en i huvudsak god konkurrens. De svenska handlarnas lönsamhet reser med andra ord inte i sig några farhågor för konkurrensen i Sverige.

MATS BERGMAN OCH JOHAN STENNEK

Mats Bergman doktorerade vid Umeå universitet. Han har varit lärare vid Umeå universitet, Handelshögskolan i Stockholm och Göteborgs universitet. Han är från år 2005 förordnad professor i nationalekonomi vid Södertörns universitet och har även varit förordnad professor vid Uppsala universitet under åren 2007–2009. Han är också medlem av Rådet för upphandlingsfrågor, knutet till Konkurrensverket.

Johan Stennek är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han forskar och undervisar framför allt om hur marknader fungerar, konkurrenspolitik och regleringar. Han har haft uppdrag som expert i konkurrensfrågor åt EU-kommissionen, Konkurrensverket och andra myndigheter, svenska domstolar samt flera statliga utredningar, liksom även ett stort antal privata företag.

Hur mäter och jämför man lönsamhet?

DET FINNS MÅNGA sätt att mäta och jämföra företags lönsamhet. Enklast är förstås att jämföra företagens vinst. Vi använder rörelseresultatet som är det överskott som återstår när alla kostnader utom räntor och skatter dragits av. Genom att inte dra av skatten kan vi jämföra olika länder som har olika skatter och genom att inte dra av räntor kan vi jämföra butiker som lånat olika mycket kapital eller, alternativt, låter olika mycket överskott stanna i rörelsen.

MEN EFTERSOM vi vill jämföra olika stora företag blir vinsten ett skevt mått. En liten kvartersbutik och en ”hypermarket” behöver olika vinst i kronor för att hålla igång investeringarna. Därför använder vi den så kallade rörelsemarginalen. Rörelsemarginalen visar hur stor företagets vinst är i procent av dess omsättning. Kvartersbutiken, med en vinst på 250 tusen kronor och en omsättning på 10 miljoner kronor, har en rörelsemarginal på 2,5 procent. Det har även den hypermarket som redovisar en vinst på 5 miljoner kronor och en omsättning på 200 miljoner kronor.

Hur lönsam är ICA-butiken?

SÅ, HUR LÖNSAM är då svensk dagligvaruhandel i allmänhet och ICA i synnerhet? Vi har med ICA:s hjälp samlat in bokslutsuppgifter för samtliga ICA-butiker som drivs som aktiebolag. Uppgifterna gäller bokslut med avslut år 2009.
En första slutsats är att skillnaderna mellan olika butiker är mycket stor. I diagrammet nedan visar vi hur många butiker som har olika rörelsemarginaler. Vanligast är en marginal på mellan 1 och 2 procent. Knappt 300 butiker ligger i det intervallet. Och som synes har de flesta en marginal mellan 0 och 4 procent. Men cirka 15 procent av butikerna – nästan 200 stycken – går med förlust, medan ungefär lika många (18 procent) har en rörelsemarginal som överstiger 4 procent.

DEN TYPISKA ICA-butiken — den så kallade medianbutiken  — har en lönsamhet på ca 1,9 procent. Annorlunda uttryckt så har hälften av alla butiker en lönsamhet som är högre än 1,9 procent och hälften en lönsamhet som är lägre.
Samtidigt är den genomsnittliga lönsamheten högre, ca 2,5 procent. Skillnaden beror på att genomsnittet dras upp av det är de största butikerna som har en högre lönsamhet och att de största butikerna väger tyngre när man räknar ut ett genomsnitt.


 



Skillnaden mellan butiker av olika storlek framgår ovan. Vi delade in alla butiker i fyra storleksklasser så att vi får ungefär lika många butiker i varje klass. Småbutiker, med en omsättning upp till knappt 20 miljoner kronor, hade en marginal runt endast 0,9 procent. De största butikerna med en omsättning på minst 75 miljoner kronor hade en marginal på runt 2,6 procent.
 
ÄN STÖRRE ÄR skillnaderna om man jämför rörelseresultatet i kronor som varierar mellan 100 tusen kronor i de minsta butikerna och upp till knappa 4 miljoner kronor i de största.

Rörelsemarginalen skiljer sig även mellan de olika formaten. Tabellen ovan visar att Supermarket-butikerna hade den högsta marginalen på runt 2,5 procent, medan Nära-butikernas marginal ligger på runt 1,5 procent.

Rörelsemarginalerna varierar även mellan olika regioner i landet. Tabellen ovan visar att lönsamheten är särskilt god i Stockholm och Göteborg och betydligt sämre i Malmö. I övriga landet är skillnaderna mindre.
Lönsamheten är med andra ord väldigt olika för olika butiker.

Hur lönsamt är ICA i jämförelse med andra handelsföretag?

OM MAN VILL jämföra ICA:s lönsamhet med Axfood och andra handelsbolag måste man ta hänsyn till att ICA:s marginal är uppdelad i två led, detaljhandel och partihandel. Till ICA-handlarnas marginal på ca 2,5 procent måste därför ICA Sveriges marginal adderas. Beräknad på ICA:s integrerade omsättning ligger den på ca 2,4 procent, vilket ger en total rörelsemarginal på ca 4,9 procent.

VÅR FÖRSTA jämförelse är med de renodlade handelsföretagen som är noterade på stockholmsbörsen. Det visar sig att marginalerna varierar kraftigt. De lägsta marginalerna har Bilia (1,6 procent) och Netonnet (1,7 procent) som är en nyetablerad lågprisaktör. Bilhandlare har av ofta låga marginaler, bl.a. därför att de gör stora vinster på service och reservdelar. Som förväntat har klädhandelsföretagen som H&M (21,2 procent) och KappAhls (10,1 procent) en betydligt högre marginal än dagligvaruhandeln. Detsamma kan man förvänta sig för övrig handel med sällanköpsvaror, bl.a. beroende på att lagret omsätts långsammare. Däremot visar det sig att Axfoods marginal (3,6 procent) är något lägre än ICA:s, men storleksordningen är densamma. 

SLUTSATSEN ÄR att det finns stora variationer mellan olika handelsföretag bland annat beroende på vad man säljer. Jämförelser är med andra ord svåra att göra, men dagligvaruhandlarna ICA och Axfood sticker inte ut. 
Mer intressant är att jämföra ICA:s rörelsemarginal med rörelsemarginalen i den brittiska dagligvaruhandeln. Den brittiska konkurrensmyndigheten Ofcom undersökte nyligen branschen och studerade bl.a. lönsamheten.

Som framgår av tabellen skilde sig rörelsemarginalen mellan kedjorna relativt mycket, med en högsta och lägsta marginal på 6,4 respektive 2,5 procent.
I genomsnitt ligger den brittiska rörelsemarginalen på ca 4,8 procent. ICA:s lönsamhet är alltså på samma nivå som den i Storbritannien.

DEN BRITTISKA studien innehåller också ett batteri av tester för att mäta konkurrensen i branschen. Man fann att en del större butiker verkar inom geografiska områden med svag konkurrens, men att konkurrensen i huvudsak är god i den brittiska dagligvaruhandeln. En genomsnittlig lönsamhet på knappt fem procent är med andra ord väl förenlig med god konkurrens.

Mats Bergman och Johan Stennek