ICA-modellen, en modell som ger en samlad styrka för handlarna och närhet till kunderna, säger Claes-Göran Sylvén, vd för ICA-handlarnas Förbund. FOTO: SVANTE REMSHAGEN
ICA-modellen bra för alla
Publicerad: 2011-05-25
Handelskraft 2011
Individuellt entreprenörskap kombinerat med samverkan är ett framgångsrikt recept. Det visar den vedertagna ICA-modellen som gynnar både handlare och konsumenter.
ATT BLI ICA-HANDLARE
Principen för att bli ICA-handlare är att talang, entreprenörsförmåga och det förtroende personen åtnjuter, inte ekonomisk styrka, ska avgöra om man blir ICA-handlare. Utgångspunkten är att hitta kvalificerade kandidater bland dem som är aktiva inom ICA-systemet.
ICA-avtalet, som tillkom 1972, är ett samarbets- och finansieringsavtal mellan den enskilde ICA-handlaren och ICA Sverige AB. De olika profilerna (Maxi, Kvantum, Supermarket och Nära) har alla sina former av ICA-avtal, men grundprinciperna är lika för alla profiler.
Under en så kallad grundarperiod äger handlaren 9 procent och ICA Sverige AB äger 91 procent av aktierna i butiksbolaget. Handlaren tillskjuter dessutom riskkapital i form av ett så kallat förlagslån.
Efter grundarperioden, som vanligen är 1–5 år köper ICA-handlaren ICAs aktier med undantag för en hembudsaktie som ICA behåller. ICA säkerställer genom sin hembudsaktie rätten till butiksläget när handlaren vill sälja sitt butiksbolag.
För den enskilde handlaren är själva butiksläget den största affärsrisken. ICA tar över denna risk och för detta betalar den enskilde handlaren royalty.
ICA-avtalet lyfter alltså av affärsrisken från den enskilde handlaren avseende affärsläget. Royaltyn på butiksomsättningen används för att säkerställa ICAs framtida butiksstruktur i landet.
Mitt bästa matminne:
"När familjen var på båtsemester då barnen var små och vi lagade soppa på ett gasolkök på en klipphäll. Det var primitivt, men det goda kommer förutom maten ifrån den totala upplevelsen".
Claes-Göran Sylvén, vd ICA-handlarnas Förbund
IDÉN KOMMER ursprungligen från Hakon Swenson, entreprenören bakom ICA. Han såg i början av 1900-talet hur enskilda småhandlare ofta hade det ekonomiskt pressat, inte minst på grund av den hårda konkurrensen från Kooperativa Förbundet.
– Hakon började åka runt och tala om sina tankar att kombinera mångfald och lokal anpassning med storskalighet och effektivitet. Syftet var att handlarna skulle skaffa sig en gemensam inköpskraft för att få bättre priser, förklarar Claes-Göran Sylvén, ordförande för ICA AB och vd för ICA-handlarnas Förbund och Hakon Invest.
SÅ FÖDDES ICA-modellen, en modell som ger en samlad styrka för handlarna och närhet till kunderna. Modellen innebär också ett tydligt erbjudande, som anpassas efter lokala förutsättningar, under ett gemensamt varumärke.
För kunderna innebär det att priserna pressas till följd av att ICA-handlarna konkurrerar med varandra. Storskalighet tillsammans med att handlarna också deltar i gemensamma kampanjer leder till ytterligare sänkta priser. Utan ICA-modellen tror Claes-Göran Sylvén att många orter i glesbygden skulle sakna en egen affär.
"Vi har en infrastruktur som gör leveranserna effektiva. Detta i kombination med kreativa egenföretagare som många gånger håller näringen uppe genom att koppla på andra servicetjänster, som till exempel skoteruthyrning eller camping, främjar också kunderna".
FRIA HANDLARE som samverkar har under åren bidragit till att ICA har kunnat bygga upp ett stort kundförtroende, god lönsamhet och en ledande position på den svenska marknaden. Att ICA-rörelsen värnat den enskilde handlarens självständighet i kombination med storskalighet har varit viktiga framgångsfaktorer.
Han tror däremot inte att det enbart rör sig om ekonomiska incitament för den enskilda handlaren.
– Stoltheten att äga sin egen nyckel är också viktig. Att få utveckla sina egna tankar och se resultatet av det, tror jag också är en betydande drivkraft hos många. Det bästa är om man är individualist och samtidigt gillar lagspel, vilket ibland innebär att man anpassar sig till majoritetens beslut för att vinna skalfördelar, menar Claes-Göran.
ICA-HANDLARNA är bra på att tillvarata drivkrafter inom rörelsen, men trots det finns det för få kvinnliga handlare.
– Därför har vi instiftat 20 stipendier per år om vardera 20 000 kronor, för att inspirera kvinnliga medarbetare att välja en handlarkarriär. Stipendiet ska användas till att genomföra ICA-skolans
Företagsledarprogram.
Claes-Göran fick själv möjlighet att bli handlare trots att han inte har någon akademisk bakgrund.
– Genom att människor stöttat och trott på mig har jag sedan utvecklats och fått chansen att nå dit där jag är i dag, säger Claes-Göran.
Karin Arnell