Foto: Peter Knutson
"För att detaljhandeln inte ska drabbas negativt när räntehöjningarna kommer krävs att sparandet minskar, och det tror vi att det kommer att göra", säger Lena Larsson, VD för HUI Research.
Handeln är inkörsporten
Publicerad: 2011-05-25
Handelskraft 2011
För många unga är jobbet i butik en inkörsport i arbetslivet. Detta är särskilt viktigt under bistrare tider med hög arbetslöshet. Under krisåren 2008−2009 fortsatte detaljhandeln att växa, visar siffror från HUI Research.
FAKTA
Handelns utredningsinstitut, HUI, har gått samman med Turismens utredningsinstitut TUI och heter numera HUI Research AB.
Företaget arbetar med såväl konsultuppdrag som forskning inom konsumtion och samhällsekonomi generellt och handel och turism specifikt.
Detaljhandeln består av dagligvaruhandel, med produkter som livsmedel och drycker, och sällanköpsvaruhandel, med produkter som kläder, hem- och fritidsvaror.
SVENSK DETALJHANDEL sysselsätter totalt totalt cirka 270 000 människor. Det motsvarar runt fem procent av det totala antalet sysselsatta i landet, vilket gör butiker och köpcentra till dominerande arbetsplatser på många orter.
− Städer som präglats av de senaste decenniernas industrinedläggningar har i vissa fall fått ett uppsving tack vare lyckade satsningar på handel och turism. Det gäller att inse att dessa branscher hänger väldigt tätt samman. I dag ingår ju shopping ofta som en naturlig del av semestern, säger Lena Larsson, VD för HUI Research.
HON PÅPEKAR ATT det ofta är unga människor som jobbar inom just detaljhandel och turism, vilket gör dessa branscher till viktiga motkrafter mot ungdomsarbetslösheten. På lite längre sikt kan dock den här situationen komma att förändras.
− Den demografiska utvecklingen gör att det framöver kommer att finnas färre unga i landet. Detta kommer sannolikt att betyda ökad konkurrens om arbetskraften. Men samtidigt har detaljhandeln de senaste åren genomgått en statusresa, som gör att allt fler ser den som en intressant arbetsplats, säger Lena Larsson.
”Hon påpekar att detaljhandeln uppvisat stabil tillväxt på i genomsnitt fyra procent årligen de senaste femton åren.” Och företag det går bra för skriver medierna om, vilket bidrar till en positiv spiral med ökad medvetenhet om branschens möjligheter.
ÄVEN I FINANSKRISENS efterdyningar klarade sig detaljhandeln relativt bra totalt sett.
− Vissa branscher drabbades kraftigt, framför allt de kapitaltunga som bygg, möbler och elektronik, men de har återhämtat sig ganska väl, säger Lena Larsson.
Bottenåret 2009, när Sveriges BNP föll med 3,6 procent, ökade detaljhandeln som helhet med 3,6 procent. Under 2010 blev försäljningsökningen 3,7 procent för hela detaljhandeln. Utvecklingen för dagligvaror och sällanköpsvaror skiljer sig dock en del åt.
− Intressant med dagligvaruhandeln var att den gick bra under 2009, medan ökningen var mer måttlig 2010. Samma tendens ser vi i början av 2011, då dagligvaruhandeln fortfarande går lite trögare, säger Lena Larsson.
Hon förklarar att detta samverkar med restaurangbranschen, där utvecklingen är den motsatta:
− Under de sämre tiderna vågade folk inte spendera, trots att många fortfarande hade gott om pengar i plånboken till följd av jobbskatteavdrag och låga räntor. Därför sjönk restaurangbesöken. Däremot ville man ändå unna sig något i det mindre formatet, vilket gjorde att fler köpte bättre mat i dagligvaruhandeln och dyrare viner på systembolaget, konstaterar Lena Larsson.
NU NÄR KONJUNKTUREN vänder uppåt ökar restaurangbesöken igen – i januari 2011 låg ökningen på tio procent jämfört med samma månad året innan. Och detta påverkar dagligvarubranschen negativt. HUI tror fortfarande på en ökning under året, men inte lika stor som tidigare.
− Vår prognos för 2011 är att dagligvaruhandeln växer med fyra procent i löpande priser, men där står prisökningar för större delen av ökningen, vilket gör att volymökningen bedöms landa på en halv procent.
I sällanköpshandeln är det tvärtom. Där tror HUI att ökningen för 2011 blir 3,5 procent i löpande priser, men 4,5 procent i volym. Det beror på stark prispress i vissa branscher, exempelvis elektronikbranschen. Bland orosmolnen för framtiden lyfter Lena Larsson framför allt fram räntehöjningar.
− Vi har legat på historiskt låga nivåer, och framöver finns bara en väg räntan kan gå – uppåt. Under kristiden gjorde de låga räntorna att hushållen kunde låna för att konsumera, samtidigt som man hade lägre räntekostnader för bostaden. Nu måste man betala mer på sina lån, och detta påverkar detaljhandeln, säger Lena Larsson.
EXAKT HUR DENNA påverkan kommer att se ut beror i hög grad på hur hushållen gör med sitt sparande. Lena Larsson påpekar att sparkvoten (andelen av den disponibla inkomsten som går till sparande) fortfarande är ovanligt hög. Normalt ligger den mellan sex och åtta procent. Under finanskrisen steg den till tretton procent, och i slutet av förra året låg den fortfarande på elva procent.
− För att detaljhandeln inte ska drabbas negativt när räntehöjningarna kommer krävs att sparandet minskar, och det tror vi att det kommer att göra. Därmed kan detaljhandelns konsumtionsnivå bibehållas, vilket naturligtvis även påverkar sysselsättningen, säger Lena Larsson.
NÄR DET GÄLLER personalintensiteten i butik finns dock fler faktorer som påverkar framtidsbedömningarna. Större enheter, självscanning och andra tekniska lösningar har gjort att personalstyrkan i framför allt dagligvaruhandeln har kunnat slimmas.
− Samtidigt får man inte gå för långt, för när alla rationaliseringar är genomförda finns till slut bara ett sätt att differentiera sig – och det är med service. Det personliga bemötandet i vår digitaliserade värld är trots allt väldigt viktigt, slår Lena Larsson fast.
Susanna Lidström
